Har språkstörning verkligen ökat över tid? Skulle en språkscreening i grundskolan vara en bra idé? Idag är det DLD awareness day och jag bloggar om aktuell forskning om just dessa ämnen!
Pepp inför DLD awareness day!
Begriplig information för alla!
Begriplig text är ett svenskt projekt som vänder sig till de som skriver, producerar eller förmedlar text och information. Genom djupintervjuer och enkäter har de tagit reda på vad som gör texter mer begripliga för personer som har svårt att läsa och förstå texter av olika anledningar, t.ex. språkstörning/DLD, dyslexi, ADHD, autism, afasi och intellektuell funktionsnedsättning. I dagens blogginlägg rapporterar jag om resultaten från projektet utifrån slutseminariet som ägde rum förra veckan.
Language Sample Analysis, forskningsresultat och bokpepp!
Språkstörning som inte hörs - vanligare i skolan än man tror
Språkförståelse, arbetsminne och uppmärksamhet - nya samband!
Förbättra hörförståelsen hos barn med DLD!
Idag ett inlägg ni inte vill missa: en nypublicerad studie om hur man kan förbättra förmågan att förstå “mellan raderna” och därmed öka förståelsen av berättelser hos 5-6-åringar med språkstörning/DLD. Forskarna delar dessutom med sig av sitt behandlingsmaterial så det är bara att ladda hem och börja använda! :)
Finns olika sorters språkstörning?
I diagnossystemet som logopeder använder i Sverige så finns många underdiagnoser till språkstörning. Men finns det verkligen så många undergrupper? Vilka undergrupper borde finnas? Och vad får svaren på dessa frågor för konsekvenser för bedömning och insatser? I en ny studie försöker Lancaster och Caramata (2019) svara på de frågorna.
Hur ska vi använda vår skollogoped? En sammanställning av aktuell evidens
Logopeder kan göra stor nytta i skolan och kommuner inte minst när det gäller insatser för elever med språkstörning (DLD) eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Insatserna kan vara av många olika slag - men vad säger egentligen evidensen? Vad ska ni ha er skollogoped till?
Gott nytt ordförrådsår!
Ordförrådet är en central del av språket och alla som arbetar med barn och ungdomar oavsett om de är i språklig sårbarhet eller inte behöver ha kunskaper om hur man kan utveckla ordförrådet. Idag i forskningsbloggen skriver jag om hur kan vi arbeta för att stärka ordförrådet hos äldre elever med språkstörning utifrån aktuell forskning.
Gillade ni UR-filmen? Här finns mer information om språkstörning!
Hur kan vi optimera språkexponeringen?
Jag fortsätter idag min serie om hur vi kan använda kunskap om hur hjärnan kan lära sig implicit eller omedvetet för att göra så att vårt “prat” utvecklar språket bättre hos barn med och utan språkliga svårigheter. Idag bland annat om minnets roll, och hur mycket fel i exponeringen hjärnan “tål” innan inlärningen drabbas.
Hjälp hjärnan på traven att lära sig språk!
Kunskapen kring språkstörning måste öka: DLD-ABC!
Berättande och identitetsskapande
Språk är identitetsskapande - inte bara genom på vilket sätt vi pratar och använder språket - utan också genom de berättelser vi delar om oss själva. Hur påverkas detta identitetsskapande av språkstörning, och hur kan vi stötta barn och elever med språkstörning i detta? Mer om detta i dagens forskningsblogg!
Hitta språkhindren i matematiken!
Matematik - ett av skolans språktunga ämnen
Det finns flera anledningar till att matematik kan vara en särskild utmaning för elever i språklig sårbarhet vilket är viktigt att veta om vi ska kunna göra rätt anpassningar och insatser! Idag skriver jag om en spännande studie som jämför prestationer på olika matematiska uppgifter hos elever med språkstörning, flerspråkiga elever (som ej ännu lärt sig engelska) och enspråkiga elever, och diskuterar relationen mellan matematik och språk.