Jag fortsätter idag min serie om hur vi kan använda kunskap om hur hjärnan kan lära sig implicit eller omedvetet för att göra så att vårt “prat” utvecklar språket bättre hos barn med och utan språkliga svårigheter. Idag bland annat om minnets roll, och hur mycket fel i exponeringen hjärnan “tål” innan inlärningen drabbas.
Hjälp hjärnan på traven att lära sig språk!
Berättande och identitetsskapande
Språk är identitetsskapande - inte bara genom på vilket sätt vi pratar och använder språket - utan också genom de berättelser vi delar om oss själva. Hur påverkas detta identitetsskapande av språkstörning, och hur kan vi stötta barn och elever med språkstörning i detta? Mer om detta i dagens forskningsblogg!
Förbättrar appar läsförmågan?
Dyslexi orsakas inte av ögonen och varför d ibland blir b
Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur?
Glad sommar från forskningsbloggen! Jag kommer ägna veckan åt att förbereda mig för all höstens undervisning och bjuder därför på lite fördjupning i området fonologisk medvetenhet idag. Även om ni känner er kompetenta på just detta så tror jag att ni kommer få några nya aha-upplevelser och uppslag till höstens arbete med era elever - både i förskoleklass och i grundskola.
Välj rätt verb och uppmuntra komplex grammatik!
Fördjupa ordförådet hos elever med språklig sårbarhet!
Att använda och förstå skolordförrådet är en stor utmaning för många elever i språklig sårbarhet, oavsett anledning! En nyligen publicerad studie visar hur man kan fördjupa ordförrådet hos högstadieelever och samtidigt hjälpa dom att utveckla sin egen metaspråkliga förmåga, vilket i sin tur kan leda till mer självständigt lärande! Idag i forskningsbloggen.
Språk för hela livet - även äldre ungdomar med språkstörning behöver stöd!
Äldre ungdomar med språkstörning behöver få stöd i att utveckla språkliga förmågor för att klara kommunikativt krävande situationer i vuxenlivet, t.ex. en arbetsintervju. I dagens forskningsblogg skriver jag om ett behandlingsprogram för att träna just detta, och argumenterar varför logopeder inte bara bör finnas som en del av elevhälsan men också på arbetsförmedlingen och stödinstanser för ungdomar och unga vuxna.
Att minska gapet mellan forskning, klinik och skola - viktigt och utmanande
Lärare OCH logopeder i klassrummet - är det en bra idé?
Lärar-logopedsamarbete sträcker sig oftast till konsultationer kring elever med diagnosticerade språk- läs- och skrivsvårigheter. Men Archibald (2017) har sammanställt forskningsevidensen kring pedagoger och logopeder i nära samarbete i klassrummet - och visar att detta arbetsätt kan förbättra många aspekter av språket hos elever med språkstörning!
Språkstörning i skolåldern - evidens för direktbehandling
Att möta elever med APD
Vad behöver elever med (grav) språkstörning i skolan?
Utbildningsdepartmentets rapport "Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar" ägnar ett helt kapitel åt vilka sorters stöd elever med grav språkstörning behöver för att klara skolan. Spännande läsning! Och vad är skillnaden mellan språkutvecklande undervisning och klassrumsbaserad språkbehandling? Läs mer i dagens forskningsblogg.
"Om du kan delta i en konversation kan du ha en relation"
Men forskningen säger ju…! Hur man kan skilja pseudovetenskap från vetenskap
Rörelseträning för dyslexi?
Ordskattsamlaren
Går det att lära sig att hitta orden igen?
Flera bloggläsare har frågat om ordmobliseringsbehandling - Går det att hitta orden igen? Hur kan man hjälpa en elev med ordmobiliseringssvårigheter i klassrummet? I dagens inlägg har jag samlat evidens om behandling av ordmobliiseringssvårigheter och skriver även kort om kompensation i klassrummet.