Hur hittar skolan elever med lässvårigheter tidigt? Varför ska man screena alla elever? Och vad skiljer några aktuella screeningmetoder åt? Idag får ni första inlägget i en serie om lässcreening och teorierna och evidensen bakom några utvalda material: Skolverkets bedömningsstöd för förskoleklass och lågstadiet, Legilexis och Bornholmsmodellens kartläggningsmaterial, och Lexplores ögonrörelsemätning.
Hur mäter vi bäst språkliga framsteg hos elever med språkstörning?
Många flerspråkiga barn men få flerspråkiga logopeder - Vad gör vi då?
Dyslexi orsakas inte av ögonen och varför d ibland blir b
APD - forskningsläget kring en "ny" diagnos
Dynamisk bedömning i praktiken!
Idag är sista inlägget i min serie om dynamisk bedömning där jag har sammanställt konkreta evidensbaserade råd om hur man kan gå tillväga för att designa egna dynamiska bedömningar! Hoppas att tillföra något för alla oss som har ställts inför frågan om ett barns/en elevs språkliga svårigheter är beroende på för liten språklig exponering och/eller möjligheter till att lära sig, eller beror på att barnet/eleven t.ex. har en språkstörning.
Om ordförrådet är svårt att mäta - kan vi mäta ordinlärningsförmåga istället?
I dagens inlägg diskuterar jag anledningar till att det är svårt att uppskatta ordförrådsstorlek och hur det kan vara bättre att titta på förmågan att lära in nya ord istället, särskilt om man utreder barn eller elever med flerspråkig bakgrund. Jag länkar också till en mini-kurs i dynamisk bedömning för er som vill lära er mer!
Berättande: möjligheter till bättre diagnostik med dynamisk bedömning
Det är lättare att säga att vi ska utreda mer dynamiskt än att göra det - därför vill jag ge lite konkreta exempel på dynamisk utredning av språklig förmåga. Idag ett exempel där lågstadielevers berättande har används, och där forskarna visade att en timmes behandling är väl investerad tid för att göra bättre bedömningar!
Att titta på vad ett barn kan lära sig istället för vad barnet inte kan: Dynamisk bedömning
Dynamisk tänk i våra bedömningar av språk är inget nytt, men det är ett redskap vi skulle kunna använda mer strukturerat, inte minst i språklig utredning av flerspråkiga barn och elever. I dagens inlägg ger jag en introduktion till dynamisk bedömning, och jag kommer följa upp detta inlägg med att redogöra för studier som har visat hur man kan använda denna metod i diagnosticering.
Språkstörning och flerspråkighet - en aktuell utmaning
Runt en femtedel av alla elever i Sverige är flerspråkiga, och språkstörning förekommer i lika hög grad hos flerspråkiga som enspråkiga. SOU-rapporten fann dock att hälften av de som diagnosticeras med grav språkstörning har flerspråkig bakgrund. Vad kan denna skillnad bero på? Och om vi inte kan använda standardiserade test när vi utreder flerspråkiga elever, vad ska vi då använda?
Rapport: Elever med grav språkstörning klarar ofta inte skolan
Hur definieras grav språkstörning? Och vilka anledningar finns det till att elever med grav språkstörning inte uppfyller målen i skolan? Detta är två frågor som Utbildningsdepartmentets rapport "Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar" tar upp, och som jag diskuterar idag.
ADHD, språkstörning eller både och?
Pragmatisk språkstörning och varför förståelse av sociala regler inte alltid räcker till
Är elever som har svårigheter att följa sociala och pragmatiska regler i samtal medvetna om vilka reglerna är? Är det tillräckligt att öka medvetenheten och kunskapen om sociala regler för att utveckla social förmåga? Och vad menas med pragmatisk språkstörning? Detta är några frågor som forskningsbloggen tar upp idag.
Mot nya och vidare äventyr!
Diagnoser i skolan – hur tänker vi kring det?
Går det att mäta "bara" språkligt arbetsminne?
Läsförståelse i skolan - så mycket mer än att kunna svåra ord
Vi vet att ordförråd är viktigt för att förstå t.ex. lärobokstexter. Men ett gott ordförråd räcker inte. Det finns andra specifika språkliga färdigheter som har visat sig vara viktiga för läsförståelse och om vi kan undersöka dem så har vi bättre möjlighet att hjälpa elever med läsförståelsesvårigheter.
Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar
Hur bra är de verktyg vi använder för att mäta elevers läsförståelse? Vad påverkar elevers resultat på läsförståelsetester? Keenan och Meenan (2014) visar att vilket test vi väljer spelar stor roll, och att det är viktigt att analysera vilka förmågor som behövs för att klara olika läsförståelseuppgifter.
Borttappade ord
Elever med språkstörning eller dyslexi har ofta svårt att hitta orden, och detta får konsekvenser, både socialt (att kunna snacka snabbt med kompisarna) och akademiskt (kunna svara på frågor i klassrummet och på prov och kunna producera muntlig och skriven text). Idag vill jag skriva om vad ordmobiliseringssvårigheter kan bero på.