Idag sammanfattar och diskuterar jag en svensk studie där elever i årskurs 2 med avkodningssvårigheter fick 6 veckors individuell strukturerad avkodningsträning, med goda resultat (Levlin & Nakeva von Mentzer, 2020).
Borde fler elever med språkstörning/DLD också ha en dyslexidiagnos?
"Behandlingstänk" i forskning och praktik!
Hur är det att vara vuxen med DLD?
Fem forskningsbaserade råd för ordförrådsarbete (och en till podd!)
Behöver vi lära oss mer om dynamisk bedömning?
Språkliga svårigheter och depression/ångest - nya samband
Hur fattigdom kan påverka språkutveckling
Språkförmåga, flerspråkighet och socioekonomiska faktorer
Har språkstörning ökat? DLD awareness day 2019!
Besök i dyssepodden!
The Simple View of Reading: en läsmodell alla bör känna till
Alla ljudar - inte bara nybörjare!
Låt stå! Visuellt stöd: en nyckel till framgång
Visuellt stöd är något som vi vet är centralt för att stötta inlärning, förståelse och uttrycksförmåga hos elever med språkstörning eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Men vilka olika sorters visuella stöd finns det? Och är det någon mening med att använda stödtecken/TAKK för barn över förskoleåldern?
Språkförståelse, arbetsminne och uppmärksamhet - nya samband!
Förbättra hörförståelsen hos barn med DLD!
Idag ett inlägg ni inte vill missa: en nypublicerad studie om hur man kan förbättra förmågan att förstå “mellan raderna” och därmed öka förståelsen av berättelser hos 5-6-åringar med språkstörning/DLD. Forskarna delar dessutom med sig av sitt behandlingsmaterial så det är bara att ladda hem och börja använda! :)
Finns olika sorters språkstörning?
I diagnossystemet som logopeder använder i Sverige så finns många underdiagnoser till språkstörning. Men finns det verkligen så många undergrupper? Vilka undergrupper borde finnas? Och vad får svaren på dessa frågor för konsekvenser för bedömning och insatser? I en ny studie försöker Lancaster och Caramata (2019) svara på de frågorna.
Hur ska vi använda vår skollogoped? En sammanställning av aktuell evidens
Logopeder kan göra stor nytta i skolan och kommuner inte minst när det gäller insatser för elever med språkstörning (DLD) eller elever som är i språklig sårbarhet av någon annan anledning. Insatserna kan vara av många olika slag - men vad säger egentligen evidensen? Vad ska ni ha er skollogoped till?
Gott nytt ordförrådsår!
Ordförrådet är en central del av språket och alla som arbetar med barn och ungdomar oavsett om de är i språklig sårbarhet eller inte behöver ha kunskaper om hur man kan utveckla ordförrådet. Idag i forskningsbloggen skriver jag om hur kan vi arbeta för att stärka ordförrådet hos äldre elever med språkstörning utifrån aktuell forskning.
Hur kan vi optimera språkexponeringen?
Jag fortsätter idag min serie om hur vi kan använda kunskap om hur hjärnan kan lära sig implicit eller omedvetet för att göra så att vårt “prat” utvecklar språket bättre hos barn med och utan språkliga svårigheter. Idag bland annat om minnets roll, och hur mycket fel i exponeringen hjärnan “tål” innan inlärningen drabbas.