Vad för konsekvenser kan läsförmåga få för senare språkutveckling? En nyligen publicerad studie undersöker hur avkodningsförmåga hänger samman med ordförrådets tillväxt från mellanstadiet upp till gymnasiet (Duff, Tomblin, Catts, 2015). Finns det "Matteuseffekter"?
En sak barn med språkstörning behöver MER av i behandling (det är inte det du tror).
Om vårt mål är att förbättra grammatiken (t.ex. imperfekt) hos ett barn med språkstörning vad tror du är mest effektivt? Att nöta med några få ord ord om och om igen, eller låta barnet höra strukturen med många olika ord? En ny spännande behandlingsstudie har undersökt detta (Plante och kollegor, 2014).
Allas hjärnor behöver variation för att lära sig språk
Första resultaten: Viss grammatik och ovanliga ord utmanar
Vi analyserar elevers texter – men hur?
Om äldre skolbarn och grammatisk träning
Berättande som behandling
Evidensbaserad språkbehandling för elever med språkstörning finns! Två av mina logopedfavoriter, Sandi och Ron Gillam har utvecklat och utvärderat ett berättandebehandlingsprogram som vägleder i strukturerat arbete med grammatik, ordförråd och berättelsegrammatik (story grammar) både individuellt, i liten grupp och i helklass.
Hur barn från Iowa kan lära oss om ”vad som händer sen”
Idag skriver jag om en av de största studierna som har gjorts om språkstörning (the Iowa longitudinal study), och belysa förra veckans tema ”illusory recovery” med ett exempel. Jag vill också gärna fundera med er hur vi kan bli bättre på att följa upp elever som har haft språkstörningsdiagnos i förskoleåldern upp i skolåren.
Grammatik är inte bara regler - lexikon spelar roll
Just nu är en av mina favoritstudier en studie av Leclercq et al. (2014), och den vill jag sammanfatta idag. Anledningen till att jag tycker att den är så intressant är att den visar att hur vanliga eller ovanliga orden i en mening kan påverka grammatisk förståelse hos elever med språkstörning - trots att de kan orden!